Nu har jag kommit ”hem” igen

(Anteckningar från mitt första årsmöte)

Jag anlände till Karlshamn dagen före årsmötet, checkade in på vandrarhemmet och gav mig sen ut på stan för att hitta stadsbiblioteket.

Väl framme vid entrén såg jag för min inre syn det foto av Sällskapets medlemmar som fanns i tidskriften Vi läser. Allra mest minns jag Kenneth som såg så glad och pigg ut, vilket visade sig stämma mycket bra med verkligheten!

På lördagsmorgonen kom jag ner i vandrarhemmets reception och vad ser jag där om inte en kvinna med en liten väska full av Lotta-omslag! Så roligt, en till som ska på samma träff som jag. Det visade sig vara Lotta Malmstedt och vi hade sen sällskap ner till biblioteket ivrigt diskuterande vårt Lotta-intresse.

Utställningen på biblioteket var jättefin och jag hoppas att många ser den. Själv kände jag att min återkoppling till Lotta förstärktes än mer. Lotta-böckerna var min uppväxt. Jag läste dem från 10 års ålder till cirka 18. Sen har det varit ett långt uppehåll men jag är själaglad över att åter ha hittat ”hem”.

Innan jag åkte räknade jag igenom mina böcker och fann att jag hade alla (dvs. jag samlade dem fram till och med Lycka till, Lotta!) utom Fyndigt, Lotta . Attans också! Men vad händer? Jo, Lotta (Malmstedt alltså) upptäckte att det fanns en korg med låneböcker på vandrarhemmet och bland dem fanns några Lotta-böcker, varav en var just Fyndigt, Lotta! Jag frågade om jag fick köpa den, men föreståndaren sa att jag var välkommen att ta den, så lyckan var total!

Det var fantastiskt kul att träffa alla andra Ester-fantaster och jag ser fram emot många fler stunder tillsammans. Ett förslag på en årsmötesaktivitet skulle kunna vara att man läser högt ur valda böcker – en text levandegörs än mer av en mänsklig röst och Esters böcker förtjänar all uppmärksamhet! Karlshamn var en fin liten stad och det var roligt att göra en ”Kaja-spaning” där.
Tack, Marianne, och andra som hade förberett allt så bra!

Kaja-böckerna har jag bara läst några stycken, men tonen i dem liknar ju Lotta-böckerna mycket. Jag minns att havet spelade en stor roll och på söndagen efter mötet gick jag tillbaka till Villa Utsikten och satt ute på berget och tittade på havet. På kvällen lyssnade jag på mitt favoritradioprogram – Da Capo – som spelade den vackra sången ”Utsikt från en bro” som jag tror förekommer i nån av Esters böcker (som ni ser är jag ännu inte helt inläst på alla) och jag minns så väl texten:
”Utsikt från en bro skänker perspektiv.” Återigen vatten och hav…

Det jag tycker allra mest om i Esters böcker är det vackra och trivsamma, men ändå vemodiga, och jag vill sluta med ett citat från Skärp dig, Lotta (1960 s. 135-136) som handlar om att sommaren är slut och hösten gör sitt intåg:

(Lotta:) ”Det var en varm kväll och augustimörkret var mjukt som sammet. Månen – fullmånen – satt rund och gul och overklig som en teaterdekoration och lyste mellan björkens grenar och den grekiska lövkojan spred sin säregna, ljuva doft. Jag tänkte på mitt lilla vindsrum, där fönstret stod öppet ut mot den kamomilldoftande ängen, jag såg höstfloxen lysa rosenröd i skenet från verandans lampa och mitt hjärta krympte av vemod över att sommaren, den underbara, snart skulle vara slut.”

(Truddan till Gerhard, alla i samma rum som Lotta:) ”Nu kommer september och ingenting är som en klar september. Minns du, när vi var små? Minns du, när vi fick hjälpa till att plocka ner äpplena i trädgården därhemma, och när mamma kokade lingonsylt och du och jag fick lite sylt alldeles för oss själva i var sin liten blå kruka? Och minns du kvällsmaten i september – i stället för de vanliga smörgåsarna fick vi alltid hembakat äppelbröd med honung? Minns du brasorna på höstkvällarna, och vattendropparna på fönsterrutorna i den första kyliga morgonstunden – nej, september är underbar och för mig betyder den alltid hög, klar, sval luft, röda äppen och hemtrevnad.”

(Lotta:) ”Mitt hjärta, som nyss krympt av vemod, kändes lätt och befriat igen.”

Hälsningar till alla från Birgitta Sunnerdal

Text: Birgitta Sunnerdal

Senast uppdaterad 2012-10-01     Tillbaka till Krönikor