Nyår med Lotta

Till skillnad från julfirande så finns det flera utförliga beskrivningar av nyårsfirande i Lotta-böckerna.

Det börjar redan i Ja se Lotta! där hon firar nyår hos faster Truddan och bakom ryggen på faster anmäler dem till en nyårsbal. Strax innan dansen ska börja drar Lotta med sin nyfunna bekantskap Mats ut i hallen för att ge honom en snabblektion i dans, taktfast räknande: Ett, två, tre, ett, två tre . . .

”En dam hade svävat ut till oss och stod där med ett finger på munnen, medan hon frenetiskt vinkade med ena handen inåt stora salen.
– Kantor Persson sjunger just nu »När skönheten kom till byn . . .»
– Och vi har hörts in? viskade jag.
Damen nickade och svävade ljudlöst tillbaka in.
[…] Jag skrattade, så jag grät.
– Tänk dig, Mats – »När skönheten – ett, två, tre, kom till byn – ett, två, tre . . .» Han måste ha blivit ursinnig, den där killen som sjöng.
Mats drog äntligen på munnen.”

Nästa gång vi får en detaljerad beskrivning av nyårsfirandet är i Rena mörkret, Lotta! Lotta har hunnit bli två år äldre och firar återigen nyår i faster Truddans stad. Under den här vistelsen får hon en ny tjejkompis, Susanne, som hon är tillsammans med på nyårsafton.
Innan dess har emellertid den tidigare bekantingen Mats lurat Lotta och Susanne att ställa upp som tomtar för att dela ut julgranskarameller på en stor barnfest.

”Susanne hade jag träffat en gång förut hemma hos Mats och gillat från första stund. Hon är blond och blåögd och ser vid första påseendet ljuv ut. Men det är hon inte! Hon är kul och bussig och pigg.
Hennes entré nu var en liten sevärdhet bara den. Hon skiftade som en kameleont . . . Neg artigt för tant Anna, gjorde en obetalbar grimas åt Mats medan hon väste »skurk» i högra mungipan, såg sedan på mig . . .
– Hej, tomte sa hon.”

I Vilken vals, Lotta! som utspelas ett år efter Rena mörkret . . . är nyårsafton lite mer kortfattat beskriven medan den stora balen »med en fläkt från gamla tider» på nyårsdagen fått desto mera utrymme. Lotta är med bland volontärerna som arrangerat balen och har som uppgift att stå i ett stånd och sälja pepparkakshjärtan.

”Jag stod uppflugen på min stol och band upp hjärtan när festklädda människor började troppa in. Och för varje flicka som kom sjönk mitt mod och min tillförsikt . . . O, de var så söta!
De hade gammaldags klänningar i underbara färger, högt uppsatta postischer med dansande lockar. En del hade solfjädrar, som de fläktade näpet med, en del hade söta blommor i håret. Och här stod jag, lilla Lotta i – visserligen söt med oerhört enkel – klänning av pepparkaksbrunt bomullstyg, snäll vit fischy och bubbelmössa. Inga lockar, inga blommor . . . Förbaskade Mick med sina påhitt!”

Kommentarer inaktiverade för Nyår med Lotta

Arkiverat i Lästips

.