Podden Snedtänkt på Sveriges radios P1 är en av mina favoritpoddar. Jag älskar att Kalle Lind ofta vet lika mycket eller mer, om varje ämne som tas upp, än den expert han bjudit in. Snedtänkt definierar sin profil som ”podden som tar upp det inga andra poddar tar upp” och varje vecka utlovas att nästa program ska behandla något ”ännu smalare”. Ibland stämmer det och ibland är det ändå ämnen som faktiskt diskuteras även i andra sammanhang, men kanske inte lika ingående eller med lika många namn- släkt- och datumreferenser som Kalle Lind brukar leverera. Ämnena rör oftast populärkultur av ett eller annat slag och kan handla om allt från Snoddas, postorderkatalogens historia till subkulturen Östergötland. Inget fenomen som uppstått efter millennieskiftet får dock någon större uppmärksamhet. Hellre Karl Gerhard än Emilush så att säga.
Ett av programmen heter Om B Wahlströms ungdoms- och flickböcker (https://sverigesradio.se/avsnitt/644783 2015-11-12) och är absolut lyssningsvärt och från 29:e minuten och några minuter framåt pratas det om Lottaserien, dock är varken Kalle Lind eller gästen Kajsa Bergström helt inlästa på Lotta och flera misstag görs! Ännu finns inte ett helt program ägnat åt Ester Ringnér-Lundgren eller Lottaböckerna, så det är verkligen önsketeman!
Ett Snedtänkt ägnas åt den företeelse som jag har lånat begreppet i rubriken ifrån, nämligen catchphrases eller som Lind och hans gäst Sara Ödmark väljer att kalla det: fästfraser. (https://sverigesradio.se/avsnitt/790329 2016-10-20)
En catchphrase eller fästfras då, definieras ungefär som en återkommande replik, ett ord eller en fras som man kan koppla till en person. Alltså ett uttryck som man förknippar med en karaktär och som antingen är återkommande för att den personen upprepar uttrycket eller som blir en återkommande fras för att andra människor upprepar den eller återanvänder den i fristående sammanhang. I Lottaböckerna finns båda sorternas fästfraser, både de som upprepas och som vi lätt förknippar med karaktären Lotta och de som kanske bara sägs en gång, men som fastnar hos läsarna, upprepas av oss och får ett eget liv.
Ester Ringnér-Lundgren och därmed Lotta, skulle kanske snarare kalla fenomenet fästfras för devis tror jag. Lotta är ju absolut förtjust i deviser och många av dem har fastnat hos oss Lottaläsare. Den fästfras som är vanligast återkommande är nog den lilla versen: ”Lotta Månsson vad du gör, tänk dig tusen gånger för” (ibland är det hundra gånger, men budskapet är ju lika solklart för det). En liten fästfras man lätt kan applicera på sin egen tillvaro.
Lotta säger också ofta att hon är ”idel öron” och Ester Ringnér-Lundgren understryker frasen med att sätta citationstecken kring den, för att visa att det här är ett fast uttryck. Lotta refererar till sin ”brokiga familjejargong” när hon använder uttrycket i Lotta går till väders. Själv är jag ofta ”idel öra” när någon vill berätta något. Mina elever tittar underligt på mig när jag säger så, men de fattar iallafall att jag vill lyssna på dem och det är ju huvudsaken.
En annan personlig favoritfästfras är ”Slut på julen och det fina brö´t”. (Till exempel i Kära Lotta). Det är ett årligen återkommande utrop även i mitt hushåll och känns igen som ett Lotta-uttryck. Båda mina döttrar har läst sig igenom min Lottasamling, även om Lotta aldrig har fastnat på repeat hos dem på samma sätt som hos mig. Men då och då har ett rågblont eller ett smultronlockigt huvud höjts ur en Lotta-bok och blottat ett förklarat ansiktsuttyck: ”Jaså, det är från Lotta det kommer!” Jag har fått erkänna. Till exempel en gång när jag gick i väg och färgade mina stackars, i vanliga fall blekgröna, ögonbryn och kom hem med vad jag beskrev som ”två tjocka svarta skogssniglar” i pannan, så sa min yngsta ”Äsch, jag tycker de är snygga, det där har du fått från Lotta!” Och det har jag ju.
”Bara baler och maskerader” är visserligen Shakespeares och Blek af Nosens fästfras från början, men dels räknas den ju verkligen som fästfras då den fått eget liv internationellt, dels läste jag bland annat Toppen Lotta långt innan jag fördjupade mig det minsta i en Trettondagsafton och lärde mig således detta utomordentligt användbara uttryck av Lotta och Giggi först. ”Bara baler och maskerader” kommer särskilt till användning i juletid, när man springer sicksack mellan glöggfesterna.
Många av mina favoritcitat ur Lotta kan kanske inte definieras som fästfraser på generell nivå, men i min familj har de fått eget liv. Ingen tar särskilt illa upp som just har sagt ”Jag har tänkt på en sak..” och av mig får svaret ”Kändes det ovant? Jag menar, så att det gjorde ont?” så som Giggi svarar Mick när han entusiastiskt ska introducera sin idé om skoltidning i Var glad Lotta.
Två idéer har tagit form medan jag skrivit denna text. (Och jo, visst känns det lite ovant att formulera tankar, men ont gjorde det inte!) Den ena tanken är att Sällskapet absolut borde lobba för ett Snedtänktprogram om Ester Ringnér-Lundgren och den andra idén är bara ett litet tips till bokcirklarna runt om i landet: Låt oss välja bokens bästa fästfras vid varje träff. Jag garanterar att det finns att välja på, vilken Lottabok vi än pratar om!
Text: Åse Wewel Publicerad: 2023-10-15
Tillbaka till Krönikor