Gör namnet människan eller tvärtom?
Lotta hakar ofta upp sig på vad folk heter. Den som skulle ha hetat Eulalia är ingen mindre än ärkerivalen Viveka. Då Lotta för första gången träffar henne på tant Bernhardinas trettondagsbal i Hejda dig, Lotta, inser hon genast det hotfulla i situationen. Inte blir den bättre av att den nya flickan till råga på allt heter Viveka. Varför hon just skulle ha hetat Eulalia får vi inte veta.
Som den typiska tonåring Lotta är, jämför hon sig ofta med andra tjejer och oroar sig över sitt värde, som delvis är knutet till namnet. Ett annat exempel är då Lotta ska träffa den jämnåriga Viola under besöket i Wien (Lotta i topp). ”Om hon åtminstone hetat Greta eller Karin eller Stina eller något annat rejält och trevligt.” Isen bryts då det visar sig att Viola kallar sig Vio, liksom Marie-Sofie går under smeknamnet Lotta.
Under en bilresa tillsammans med Giggi och Kajsa i Det spökar, Lotta hamnar de hos Märta Rytter. Denna har ett fotoalbum innehållande bilder på bland andra Paul och den Veronica, som senare blir Lennis fru. Märta avslöjar sina planer på att gifta bort Paul med Veronica. Lotta vill bara sjunka genom jorden. ”Inte nog med att hon heter något så underbart ljuvt som Veronica, hon var som en älva hela hon.”
Ibland funderar Lotta på att börja använda sitt dopnamn Marie-Sofie, men alla (inklusive Paul) hävdar att Lotta passar henne bättre. Marie-Sofie är hennes ”officiella jag”, som hon inte tycker sig kunna leva upp till.
Ester lägger ner stor omsorg på namngivningen av sina figurer. Jag tycker att Malins självmedvetne Håkan bara är en Håkan, trots att jag träffat såväl de Håkan som passat in på beskrivningen, liksom de som inte gjort det. Har läsningen av Lottaböckerna sedan 8 års ålder präntat in en bild i mig av hur en ”Håkan” ska vara? Vad är hönan och vad är ägget?
Intressant är, att Ester skapade sin Malin innan filmerna om Saltkråkan spelades in. Bägge Malin är ljuva, blonda och blåögda. Malin var knappast något positivt klingande namn före nämnda filmer. Snarare gick väl associationerna till Kronbloms ragata till fru.
Andra gånger är det någon som inte passar att heta ett visst namn, enligt Lotta. Hennes arbetskamrat på Karolinska (hon med de tjocka benen, och som en patient gjorde en skämtteckning av i En ros åt Lotta), borde inte heta Vivan, som lät ”finlemmat”.
Diskussionen kring namnet Viola påminner mig om ett mjölkpaket från mitten av 90-talet. Arla presenterade varje decenniums mest populära förnamn. Viola spåddes bli modernt de första åren efter sekelskiftet. Renässansen för detta namn har låtit vänta på sig. Kanske ett tips till de Lottaläsare som behöver ett snyggt och inte alltför vanligt namn till en liten flicka?
Text: Eva Nyström
Senast uppdaterad 2011-02-01 Tillbaka till Krönikor