Lotta reste till Wien i Lotta i topp som kom ut 1967
Vi reste dit 10-13 maj 2018
Det är klart att vi ville gå i hennes fotspår. Men när skulle vi åka? Om man reste till Wien på Kristi Himmelsfärdsdag och så hem på söndagen hade vi två hela dagar på oss. Året 2018 när vi företog oss denna resa var det så lyckosamt att Kristi Himmelsfärdsdag inföll torsdagen 10 maj och det betydde att vi kunde fira Lottas namnsdag den 12 maj på kondis i Wien. År 2018 var det dessutom 60 år sedan första Lotta-boken kom ut. Det blev alltså dubbelt firande.
Vi var 22 förväntansfulla deltagare som reste.
De flesta av oss bodde på hotell Capricorno.
På torsdag kväll klockan 18 när de flesta hade kommit träffades vi först på hotellet. Efter att vi haft en allmän presentation åt vi vår första gemensamma middag på den österrikiska restaurangen ”Das Gasthaus Pfudl” som låg på Bäckerstrasse 22.
Fredag 11 maj 2018
Om man är i Wien och skall fira Lottas namnsdag finns det bara ett ställe att gå till. Nämligen Demel dit Lotta gick med sin mamma och goda vännen Vio för att luncha. Eftersom det var lättare att boka bord och få eget rum på fredagen den 11 maj så firade vi namnsdagen i förväg.
De som ville gå i tillsammans träffades utanför hotellet kl 9,15.
Vi samlades utanför konditori Demel kl 9,50 . Visar två foton så att alla kommer m
ed.
”När jag sedan vände mig om såg jag den tredje disken…
Bakelser, kakor, tårtskivor, o, ni kan inte ana hur fantastiskt gott det såg ut alltsammans.”
Lotta i topp sid 58
Vi fick sitta för oss själva i ett vackert rum.
Det fanns mycket att välja bland …
och många stod i valet och kvalet.
Nu har bakelserna kommit in och bilderna får tala för sig själva.
”Vi går till Maria Hilferstrasse först, sa Vio. Där finns en massa affärer, som det är kul att sno omkring i.”
Lotta i topp, sid 49
Fredag kväll. Pratern. Vi träffades klockan 18 utanför tunnelstationen vid Pratern.
”Det finns människor som gillar att åka berg- och dalbana! Det finns även de som gillar att åka karusell och färdas i båt genom mörka tunnlar, där alla möjliga hemska saker plötsligt gluttar fram. 
Det finns dessutom de som skriker av förtjusning när de sittande i en soffa förs högt upp i luften av ett jättestort hjul för att sedan dala ner mot marken igen.
Jag har aldrig hört till den sorten människor!”
Lotta i topp sid 64
”I Wien finns ett mycket berömt hjul. Finns på ett stort nöjesfält, som kallas Pratern. Och det var dit vi skulle gå denna kväll. ”För ungdomarnas skull!”
-Du måste åka i jättehjulet, sa Viola med lysande ögon. Det är något som du aldrig glömmer. Fantastiskt!”
Lotta i topp sid 65
”Så var vi då inne i vår lilla hytt eller vad man skall kalla det för. Inga öppna soffor – det var ju en tröst, men en tröst för tigerhjärtan… Jag hade inte något tigerhjärta!
Hytten hade både väggar och tak; väggarna med fönster utefter hela sin längd. För att man skulle kunna se ut över det förmodligen storslagna panorama, som skulle visa sig.”
Lotta i topp sid 67
Vi, i vårt sällskap, fick
en vagn för oss själva
”När vi kom ut från vår hytt stannade vi kvar ett ögonblick för att vänta på nästa, där ju rätteligen mamma, pappa och tant Märta borde befinna sig. Men det gjorde de inte.
-Så konstigt, sa farbror Pelle. Vart har de tagit vägen då?
Jag såg mig omkring.
-Där! sa jag.
På en soffa strax utanför satt de alla tre, fortfarande ivrigt diskuterande.”
Lotta i topp sid 70
Precis som i boken så var det tre personer, från vårt sällskap, som valde att stanna kvar på marken.
Lördag 12 maj 2018
Denna dag har vi ett digert program. Vi ska besöka Beethovens hus, titta på det hus där Vio bodde och det hus där Lotta bodde och till slut skall vi äta middag i Grinzing.
Nu står vi vid hållplatsen och väntar på spårvagnen som skall ta oss till Beethovens hus.
Sista biten får vi gå
”Tant Märta parkerade bilen på en något så när rymlig plats, och vi gick till fots längs en smal gata.
-Probusgasse nr 6, sa tant Märta och stannade vid ett lågt oansenligt hus. Det stämmer. Här är det!”
Lotta i topp sid 77
”Vi gick igenom ett lågt portvalv, där en minnestavla över Beethoven var uppsatt och kom in på en liten kringbyggd kullerstenbelagd gård. Ett ensamt träd strävade upp mot den ljusa himlen – intill det fanns ett enkelt brunnskar av sten.”
Lotta i topp sid 77
”Däruppe var en liten öppen svale, eller vad man skall kalla det och den smala trappa, som ledde dit upp, låg halvvägs utanför huset.”
Lotta i topp sid 77
Nu gäller det att hitta Vios hus. Tur att det finns gps i mobilen men vi gick ändå åt fel håll ett par gånger och fick vända om. Det var över 30 grader och just nu var vi 18 st nördar som skulle gå i Lottas fotspår.
Är man kattvän så är man. Fast katten ville inte bli räddad.
I det här huset bodde Vio. Sjutton personer framför porten och den artonde bakom kameran.
Färden går vidare för att hitta huset där Lotta bodde. Alla fortsätter med glatt humör trots värmen och trots att några fått skoskav.
”Hotellet vi kom till var en liten idyllisk sak ett mellanting mellan hotell och pensionat inrymt i en enorm slottsliknande villa i en vacker park. Utanför fönstret till mitt lilla rum stod ett träd med doftande vita blommor. Det liknade våra kastanjeträd, men det var inte något sådan. I alla fall var det underbart vackert.”
Lotta i topp sid 40
”Vi åkte spårvagn till Grinzing.” Lotta i topp sid 99
Det här var vår sista kväll tillsammans. Många reste hem på söndagen.
”Heurigen, läste Maggan i sin broschyr.” Lotta i topp sid 103
Det var inte rätt tid för Heurigen för oss, men skylten fanns ju.
”Men de stadigt dirndlklädda servitriserna rörde sig som fiskar i vattnet och balanserade med sina tunga brickor dit de skulle i alla fall.” Lotta i topp sid 102
Några av oss reste inte hem förrän på måndagen och kunde njuta av en härlig österrikisk måltid på söndagkvällen.
Foto: Kenneth Brunhoff och Marianne Ringnér
Text: Marianne Ringnér samt citat från ”Lotta i topp” av Merri Vik
Senast uppdaterad: 2019-05-26 Tillbaka till Övriga aktiviteter